Crosscup 17/18 – #12 – Nu får pallplatsnissarna akta sig

Pallplatsnissarna med Tomtepetter i spetsen får snart passa sig. Formkurvan pekar rakt upp. För en månad sedan kunde jag inte ens räkna hur många jag hade framför mig. Förra veckan tog jag mig för första gången in på topp-tio och idag blev det alltså en femteplats. Och det var fasiken kul idag.

Jag tryckte på direkt i startbacken och höll tempot så gott det gick hela första varvet. Gjorde en tabbe och missade i en skråbacke mot slutet av varvet, annars hade jag nog minsann kunnat hålla undan i ledning hela första varvet. Det var några snabba killar som drog förbi mig, Petter, Henrik och Linus. Sen blev det en lucka innan jag blev omkörd av Crippe och Nils. Efter ett tag slog det mig att det bara var 5 nissar som var före mig. Alltså låg jag på sjätteplats. Jag visste jag hade några hungriga killar bakom mig men ute på andra varvet var jag tvungen att slå av på tempot och samla mig lite. Jag trodde vi skulle köra fem varv så när vi gick ut på ”näst sista” varvet tänkte jag att jag skulle börja utmana och pressa mig själv igen så jag ökade tempot. Sen insåg jag att det nog trots allt var tre varv kvar och inte bara två. Men det var lika bra att hålla uppe tempot så jag kunde hålla undan för dem som jagade.

Ute på femte varvet fick jag syn på Crippe och mot slutet av det varvet även Nils. Så jag var ganska glad att det då var ett varv kvar så jag kunde försöka utmana Nils. Han hade dock sparat sig lite så han hade mer krut kvar i kroppen och hängde av mig på en långraka mot målet.

Men tillbaka i mål var jag grymt nöjd med min insats idag och det var nog faktiskt första gången i år som jag kände mig riktigt glad över min kropp. Jag vill dock inte bli allt för exalterad fall i fall det bara är en engångsföreteelse. Men jag hoppas det är ett litet skifte mote en bättre kropp jag känner av.

0 Kommentarer

Kommentera