Crosscup 17/18 – #2 – Skärp dig nu för f#n!

Jag parkerade inte allt för långt bort från kvällens tävlingsbana. Jag hade tänkt cykla in med kände ganska fort när jag tog med det smått stora tiduret att det inte var någon bra idé, så jag vände och tog bilen.

När jag tog mig de där kanske 300 metrarna bort till starten insåg jag att det var ett väldigt bra beslut att inte cykla in. Heeeereeeeguuuud. Ibland undrar man ju var formen tagit vägen, men här kände jag att det inte ens var lönt att undra. För den lär ha varit långt långt långt borta. Det kändes konstigt att bli så pass trött på så kort tid.

Men men. Jag gav mig ändå in i matchen. Ställde mig på startlinjen och tänkte jag skulle vara med i främre delen av mittengänget, och låta värstingarna dra på.

Första varvet. Eller ja, första tredjedelen av första varvet gick faktiskt riktigt bra. Vet inte om det var tempot som var lugnt eller jag som kände mig bra. Jag försökte tänka att det var det sistnämnda. Sen började verkligheten komma ikapp på varv två och jag slog av på tempot. Helt och hållet.

Efter ytterligare något varv kom Mattias Svensson ikapp mig och frågade lite hur läget var. Jag sa nog sanningen, att det gjorde förjäkla ont i ryggen. Jag la inte till att det brände i lungorna, men det gjorde det det också. Men det enda jag hörde i mitt huvud var att jag var himla gnällig.

Jag tog något varv på Mattias rulle och såg Hejderup och Anders glida iväg framför oss. Vid varvningen stod Annika och hejade på. Jag vet inte vad hon sa ordagrant, men det enda jag hörde i mitt huvud var ”skärp dig nu för f#n” och att dom tyckte jag cyklade alldeles för långsamt.

Dom två tankarna i huvudet gjorde att jag bestämde mig för att jag skulle ge de två sista varven en chans. Så jag kastade loss ifrån Mattias och tryckte på bra under ett varv innan jag var ikapp Hejderup och Anders. Sen låg jag där bakom innan jag bestämde mig för att jag minsann skulle kasta loss från dom också.

Med tanke på hur det kändes när jag rullade till starten var det en inte allt för kass kropp jag hade att handskas med idag, men nästa gång kanske jag kan få hålla ut lite längre. Kanske 1,5 varv. Eller 2 om jag har riktigt mycket tur.

0 Kommentarer

Kommentera