Äntligen upptinad
18 januari 2012 22:07
När jag kom innanför dörren visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta över mina fingrar som kändes som dom brände sönder mig (nu är jag seriös, inte lite gnällig för att ni ska tycka synd om mig, det var sjukt!). En kvart tidigare i en backe fick jag insett att jag inte var kapabel till att växla längre. Om det var fruktansvärt idiotiskt eller om vi faktiskt var duktiga som fick en ordentlig träningsrunda i det här vädret vet jag inte, men förutom det miserabla vädret så blev faktiskt träningen bra. Jag körde lite intervaller i de backar jag bjöds på och några igångdrag hann jag också med i början av passet. Och bäst av allt var att jag inte var ensam idiot på rundan. Jeppe och Vigge var också med mig, och Mats på halva rundan. En tur ner till Rönneberga blev det och jag kan skicka knappa tre timmar till högen med träningstid. Inte illa alls. Speciellt inte nu när jag efter en lång och härlig dusch så sakteliga har tinats upp. Nu kan jag ju vara lite nöjd när jag sätter mig och pluggar innan jag ska sova.

En bild kan inte beskriva det eländiga vädret - nära nollan och från det att vi cyklade ifrån klubben till det att jag hade 10 minuter kvar på dagens tur har det ösregnat. Men eftersom jag tvunget skulle få upp kameran ur fickan så bjuder jag på en bild. Det jobbiga var att försöka, med bortfrysta fingarar, försöka stoppa ner kameran i fickan igen. Det tog bara några minuter tror jag... :)
Senaste kommentarerna