Jag vet inte vem, eller vad, i mig som krigade med vem. Men klockan två idag hade jag haft en av de mest slappaste dagarna på länge och jag tänkte att så skulle dagen förbli. Det började med en lång frukost, och här kom första kriget in. Jag tänkte ta ett glas O'boy, mest för att det var längesen sist och för att det är så galet gott, men det gjorde jag inte, jag drog ut på det och tänkte jag tar det snart. Men sen hade jag ätit upp och var klar så det blev inget. Sen där vid två tiden tänkte jag gå och duscha efter att ha gått i morgonrock sedan jag gick upp ur sängen vid elva, men så blev det inte heller. Istället för att gå till duschen gick jag ner till cykeln.

Det blev istället ett riktigt hårt pass med högt tempo rakt genom hela rundan. Det var nog lika bra det. Blev nog bättre träning än att lägga sig i tv-soffan. Konstigt hur det kan gå. Ena sekunden är man inställd på något, och sen blir det något helt annat. Idag var det tur jag inte var folkskygg. Jag gillar min ringklocka vid sånna här situationer, för visst är det kul att köra slalom mellan människorna, men dom är ju lite oförutsägbara där dom går och tempot kan man ju inte sänka när man har ett bra flow.