Något jag gillar är att laga mat och baka. Det blir inte mycket av det sistnämnda men hittar jag en anledning så tycker jag det är kul. Jag fyller år på söndag så därför provbakar jag ett eget litet hittepå. Tar liksom två goda saker och smäller ihop, lägger ytterligare en god sak mitt i mellan och ser vad det blir av det.

Chokladtårta varvat med mandelmaräng. Kan nog inte bli dåligt det här. Där mellan ska grädde och banan in. Om tårtan blir hälften så god som chokladsmeten så kommer det bli en succé. Jag har inte vågat smaka den än, risken finns att jag äter upp hela och mår dåligt i en vecka efter :)

Eftersom det har regnat hela dagen var det en perfekt dag att hålla sig inomhus och baka. Men så efter den där provsmakningen av chokladsmeten funderade jag på om det inte var bäst att cykla ut och utnyttja sockerintaget. Blött var det. Sjukt blött på sina ställen.

Mitt mål var att köra ett ganska hårt och kort pass. Jag körde en favorit i repris från i söndags. I medvinden flög jag fram i regnet. Sen svängde jag ner i Råådalen och blev skitig och glad. Väl ut ur skogen letade jag fram söndagens träningspass i cykeldatorn. Jag kom på att jag körde på rätt bra på hemvägen då. Då medvind, idag motvind. Söndagens Andreas drog ifrån dagens på skärmen direkt och sekunderna tickade iväg. Jag gav det en chans och tryckte ner rejält med kraft i pedalerna. Motvinden gjorde sitt och jag fick en bra intervall. Såg hela tiden den lilla pilen på datorn som visade mitt snabba-söndags-jag lite längre fram. Jag blev ifrånåkt till det kom ett rödljus, där fastnade jag i söndags vilket gav mig chans att komma ikapp. Det gjorde jag inte helt. Sista rakan innan stadskörningen gav jag allt.

Men så har ju min cykel lite förkärlek till att skicka upp pinnar från marken in i bakhjulet. Med rädslan att knäcka en bakväxel till stannade jag och drog bort den. Loppet var kört. Trodde jag. Men så kom jag på att jag kunde ju ta en genväg. Fuska lite. Genom stan tog jag ett annat håll än i söndags. När jag kört genom hela stan och våra vägar möttes igen hade jag en ledning på 23 sekunder jämfört med i söndags, och väl i mål hade jag drygat ut till 28 sekunder. Nöjd attan. Men säg inte till någon att jag fuskade.