I skrivande stund sitter jag och tittar på någon holländsk artist/underhållare som försöker dra igång publiken medan cyklisterna gör sig redo för sprint.

Och jag själv kan inte vara mycket mer besviken på mig själv än vad jag är. Jag var inte alls beredd på hur galet det här racet skulle vara, och blev alldeles för rädd i början. Tror det hade varit bra om jag kört på bana någon gång innan jag hoppade rakt in i tävlingen här nere för det hjälper inte att bara ha benen med sig. Det är så mycket man ska fokusera och tänka på hela tiden när man kör parlopp. Inte bara sig själv. Jag tyckte det var rena kaoset, och det tillsammans med missförstånd i början gjorde att vi tappade lite på övriga fältet. Dock flöt det på bättre mot slutet, och det hoppas jag verkligen det kommer göra imorgon också.

Jag gillar helt klart de individuella loppen bättre, tyvärr är det inga sådana här, men det är två dagar madison-lopp kvar och jag hoppas helt klart jag kommer bättre in i det. Men dom kör ju som tokar här. :)