Tänka sig att allt kan ändra sig tack vare en refug. I 139 700 meter kändes allting bra på dagens 140 km långa Velofondo i Vårgårda. Jag var aktiv och långt fram hela tiden. Men i sista högersvängen gick allt fel. Hade avancerat mig fram på egen hand till vänster om det utdragna fältet när det återstod en km. In i näst sista svängen gick det kanon men sen var det en sväng nästan direkt igen och det var här jag kom på fel sida om refugen och fick ta en onödigt lång och långsam omväg. Så där förlorade jag chansen att vara med i en spurtduell i huvudklungan.

Men tack vare bra tryck i pedalerna sista kilometern var jag med framför luckan som bildades och slapp därför bli passerad av onödigt många cyklister. Även om jag hellre hade kommit längre fram så är jag nöjd med min insats. På båda bergsprisen var jag med långt fram. På första var jag t.o.m loss med två till när det återstod 500 meter, men vi blev inhämtade. Något annat spännande som hände var att det redan efter tio minuter blev en vurpa och jag fick slänga mig ut i åkern. Efter att ha jagat ikapp klungan efter några minuter med hjälp av några till som hamnat utanför vägen var jag ordentligt uppvärmd i alla fall.

Det var i alla fall skönt med en bra genomkörare som varade mer än en dryg timme som de senaste loppen gjort.