Igår kändes det som det var lite tröga ben som var ute och rullade på träningen. Jag ville inte skriva något om det då jag tänkte försöka blunda för det, men idag när jag kom till tävlingsplatsen och började rulla så kände jag att det var några betongklumpar till ben jag hade släpat med mig.

Tävlingen startade i en väldans fart och jag tänkte att det här kommer jag aldrig klara av. Men det var en riktigt rolig bana och jag hade snart glömt bort det och var plötsligt mer aktiv än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig. Banan passade mig enda ut i fingerspetsarna men efter ett hårt varv kasade jag neråt i fältet. Men ganska snabbt och enkelt kom jag tillbaka när jag fått vila någon minut. Ut på tredje varvet blev det ordentlig hårdkörning och trots vi bara var 3 från laget så lyckades vi vara med minst en av oss i varje attack eller utbrytningsförsök. Mitt i all den här känslan av att det fungerade bra så börjar min vänstra fot ”bränna” (av smärta). Kände igen det från någon gång tidigare så jag trampade vidare i hopp om att det skulle försvinna. Försökte knäppa upp skon och spänna igen, lossa skon från pedalen och skaka loss benet men inget hjälpte. Blev inte av med smärtan. Foten strejkade till slut helt och benen var inte lika fräscha längre så jag kunde inte trycka på så mycket som jag ville. Jag tappade klungan men fortsatte bita i. Hade dom några meter framför mig men det gick inte att trycka på mer. Benen var slut och foten sa stopp. Jag fick sluta trampa och sedan försöka ta mig tillbaka till målet. Som tur var var det knappt 5 km kvar av varvet. I 18 km/h trampade jag mig fram nästan gråtandes av bedrövelsen. Det gick inte att trampa hårdare. Den värsta känslan jag någonsin haft i min fot. Helt galet.

Äntligen var det ett varv som passade mig perfekt, så ska något sånt här förstöra det. Det var ett roligt, tekniskt och snabbt varv. Efter att ha haft lite tid till att tänka över vad det kan vara som orsakat problemet så tror jag det kan vara som så att min fot glider runt i skon, och att jag därför spänner tårna och sedan får ont i hela foten. Om det är som så att foten blivit mindre vet jag inte, men något som inte stämmer är det, och det är inte bra att det inte stämmer i foten då det är den sista kroppsdelen som lämnar över kraften till cykeln. Nu ska jag försöka lägga denna bedrövelse bakom mig och hitta någon lösning på problemet. På söndag hoppas jag på något mer positivt i Göteborg. Lite vila på det här kanske inte heller hade varit fel.