Som det känns nu blir det träning imorgon. Till helgen kommer jag köra post-cup-deltävling i Danmark. I Köge. Nästan 19 mil igen, för att vara mer exakt 187 km. Konstigt nog så skrämmer det mig inte. Söndagens lopp på 189 km kändes riktigt bra, rent distansmässigt. Jag fick lärt mig att jag klarar av att både ligga bakom bil och bli pace:ad upp till klungan igen (i en alldeles för hög hastighet för att jag ska våga skriva ut det här utan att mamma ska bli orolig) efter punktering och att ligga rätt i sidvinden. Det var hårt ibland och lite lugnare ibland. På söndag hoppas jag att jag har lite mer tur med mig också så att jag slipper punktering och andra faktorer man inte kan påverka och då kan det nog bli en trevlig tillställning. Jag har också bestämt mig för att jag ska få in lite bra träning nu i slutet av veckan så jag är redo.

Anledningen till att jag kör postcupen i Danmark istället för Sverige-premiären i Linköping är för att tävlingen i Danmark är drygt 5 mil längre och känns som en bättre genomkörare inför 198 km på Åstorpsloppet som jag tror blir en av de hårdare loppen under säsongen.

Förra året på Åstorpsloppet såg det ut så här. Nu har dom lagt till en del höjdmeter och kilometer. Men jag har fortfarande kvar detta i huvudet.