Hvis Rune siger at det er godt nok, så er det godt nok! Och då är jag nöjd. På dagens förmiddagspass var det max och power intervaller som gällder och efter gårdagens träning kände jag mig betydligt bättre och har märkt även utanför cykeln att jag blivit piggare. Vi körde första intervallserien i samma 22%:iga backe som vi körde i förra veckan. Första gången fick jag ta det lite lugnt, eller ja, lite lugnare än max. Det kändes som jag skulle hosta upp allt som fanns inne i kroppen. Men antagligen var det bra, för efter första rundan så kändes det bättre. 2:a och 3:e gången upp för backen gick betydligt bättre och kände mig starkare och starkare, sen efter det flöt det bara på.

Dagens roligaste intervaller var en backe som hade riktigt kass asfalt och 2 eller 3 serpentiner. Med 8% i snitt och ca 800 meter blev det till att hålla full gas från båtten till toppen. Och full gas blev det, nog därför jag inte kommer ihåg om det var 2 eller 3 serpentiner. Efter backen upp kom belöningen, en utförslöpa som inte var att leka med. Helt rak och utan att trampa kom man lätt upp i 65, och med lite gas 80. Problemet var bara att det kom en kraftig högersväng och sen en stopp-skylt i botten. Men det gäller ju att testa bromsarna någon gång också. Frågan är dock varför man just i det tillfället börjar fundera på vad som skulle hända om vajern inte satt tillräckligt spänd. Men ungefär samtidigt som jag började fundera hade jag kommit genom högersvängen och var ute på en större väg för att snart börja om igen, och då hade jag glömt den där tanken på vajern så nästa varv var det bara till att släppa loss och låta jordens dragningskraft ta mig snabbt neråt igen för att känna adrenalinet pumpa lite extra av glädje.

Det blev en riktigt bra träning idag och både jag, kroppen och benen är nöjda. Jag fick tränat lite spurt i backarna också. Kanon med en så pass bra hjälpryttare som mountainbikaren här på bild, så man kan pressa sig lite extra innan man drar igång.