Återigen har Echinagard skrämt skiten ur min ”förkylning”. Det är något med min kropp som gör att förkylning inte varar länge hos mig när jag tar den örtmedicinen. Och glad är jag för det. Jag har under senaste veckan känt mig lite kass i halsen, men det har varit på en sådan nivå att efter att jag har fått prata av mig några meningar så har det gått över. Så jag har inte tagit det så seriöst. Men så igår när jag skulle hjälpa mamma på caféet tidigt på morgonen protesterade halsen hejvilt. Jag gick och la mig igen och tänkte att det kanske blev bättre, men icke. Det blev till att ligga i sängen så länge jag orkade sova den förmiddagen istället. Echinagard finns nu på sugtablett också, vilket är perfekt då det är mer behändigt att ta med sig tabletter än en flaska, så jag proppade mig full av dom tabletterna första dagen, eller ja, varannan timme som man ska göra. Imorse vaknade jag utan att ha ont i halsen.

Så dom negativa och tråkiga tankarna jag hade igår byttes ut mot positva idag. Vädret var kasst ute och det hade dom lovat sen igår, så jag hade förberett mig på ett hårt, riktigt hårt, pass på trainern inomhus istället. 2 timmar och 7 minuter efter att jag satt fart på pedalerna första gången hoppar jag av och är riktigt nöjd och glad över dagens pass. Jag har till och med haft små känningar av träningsvärk idag. Och det var inte igår, kan jag säga. Jag har gått runt hela eftermiddagen och känt efter för att hitta den där träningsvärkskänslan, och jo, den sitter där. Och det är härligt! Så nu är jag förmodligen på banan ordentligt igen. Visst, jag hoppas vädret blir bättre ute, att snön försvinner och graderna stiger lite, men än klagar jag inte, det går bra nu.