Tänka, räkna, tänka, tänka, räkna, tänka.

Vad skulle man gjort utan alla de här härligt lugna cykelturer man kör?

Jag tror huvudet hade varit överfyllt med massa tankar som aldrig hade hunnit tänkas. Så jag är väldigt glad jag har denna möjlighet, att njuta av vinden i ryggen, solnedgången över horisonten och den vackra utsikten över dalarna och ut över Öresund till Ven.

solnedgang-september-host-landskrona-ottarp-kyrkaIdag var en av de få dagarna den senaste tiden som inte bjöd på klarblå himmel, men jag klagar inte. Det var riktigt härligt.

Kanske i och för sig att jag klagar lite på de många (superduperjättemånga) små flygande krypen i Sireköpinge. Där smattrade det i ansiktet ett tag.

Förutom att jag räknade lite på det här kring mina träningstimmar jag ska hinna med innan året är slut så funderade jag lite på hur jag ska göra nästa år.

Det finns ju egentligen inte mycket mening med att träna en timme om dagen. Det som betyder något är ju vilken kvalitet man har när man väl tränar.

Nu har jag satt en timme om dagen som mål, och jag vill försöka klara det mest eftersom jag inte vill svika mig själv med ett misslyckande. Men mycket mer än så händer ju inte om jag inte tränar de där 366 timmarna under 2016.

Nästa år har jag nog ett annat mål.

Jag ska bara komma på vad det ska vara.

Vilken himla tur att jag har 96 dagar kvar att fundera på.

Järavallens MTB-spår – En nyfunnen vän

oresund-solsken-september-ven-landskrona-utsiktNär jag satt där och tog mig uppför Hilleshögsbacken på väg hem funderade jag lite på hur jag skulle skriva dagens inlägg utan att det skulle kännas som att Landskrona stad (ja, nu har jag fått lärt mig att det var i Kävlinge kommun jag var… Haha.) hade betalt mig för att skriva vad jag tänkt skriva. För det var massor av gånger som jag kände… ”Varför finns inte ett sånt här spår i Helsingborg?” ”Shit vad kul det här är!”

Det var ju helt galet bra.

När jag rullade in på parkeringen mötte jag ungefär 6-7 cyklister. Och ingen av dem var Jimmy eller Camilla som jag bestämt träff med. Och redan då började jag fundera på vad det var Järavallen skulle bjuda på. Hur kunde det vara så många just där? Något måste det ju vara.

Och snart skulle jag märka varför folk vallfärdar till Järavallen för att köra mtb.

Det var riktigt fina, och mestadels lättåkta, singletrackspår. Det passade mig finfint och mellanåt kunde man få in ett fint flow. Varvet bjöd på lite drygt 6 kilometer cykling på varierad bana. Ibland snäva svängar och lite mer tekniskt och på andra ställen lite enklare och snabbare stigare.

Idag tyckte jag det var grymt kul att köra mtb! Och jag kommer garanterat ta mig ner dit fler gånger. I alla fall tills Helsingborgs stad kommer på något liknande att göra för oss cyklister där.

andreas-arvidsson-jimmy-ck-fix-jaravallen-mtb-mountainbikeEfter ett varv med Jimmy och Camilla tog Camilla bilen hem och jag och Jimmy rullade vidare hemåt genom några fler skogar.

grusvag-mountainbike-alabodarna-borstahusenOch det är nästan så att jag själv tycker det börjar bli tjatigt. Men whaaaaat?!?!?! Vad är det för väder vi bjuds på? Kortkort och inget underställ på större delen av dagens runda.

Skönt också att vakna på morgonen och känna sig betydligt fräschare i kroppen än igår.

Jag passade dessutom på att ta en riktigt riktigt lugn förmiddag innan jag gav mig iväg söderut till Häljarp och Järavallen.

Tack för dagens tur Camilla och Jimmy! Vilken himla tur ni visade mig att man kunde cykla i det här området. Jag har ju bara varit med på skolutflykter i den skogen förr när man var liten… :)

Jag ville mer än vad jag fick

Ni vet när ni vill vara friska men inte riktigt är det.

Man vill liksom knappt erkänna för sig själv att man inte är helt frisk. Man hoppas liksom att kroppen ska bli lurad av sig själv och tro den är frisk.

Det funkar inte så.

Tyvärr.

Därför tog jag på mig långärmad underställ och en jacka så att jag skulle bli alldeles för varm.

Anledningen var att jag inte skulle få för mig att hänga med ut på en träningsrunda.

Dagens enda anledning till att jag rullade ut var för att få luft i lungorna och få snyta ut en massa skit ur kroppen.

Men jag passade på att klara av det direkt på morgonen så dagens mål med träningen blev att cykla till Fika på Berga och hämta lite frukostbullar.

Jag körde inom Hortensiagatan 8 där drygt 20 Fixare samlades på en fantastiskt septemberdag.

När jag rullade iväg hemifrån tänkte jag att det var lite kallt och det kanske inte var så fel med min långa underställströja och jacka trots allt. Och plötsligt tänkte jag att jag kanske inte var så himla tung i huvudet trots allt?

Men så kom ett litet motlut och plötsligt kändes allt mycket jobbigare igen.

ck-fix-lordagstraning-helsingborg-traning-cykling-landsvag-solskenDärför rullade jag bara med Fixgänget några minuter innan jag vek av mot Fika. De hade både snabba och lunga planer. Fikaplaner och ickefikaplaner.

Jag gjorde nog rätt i att rulla hemåt igen.

Dubbeltorsdag med avslutande backar

hostmorgon-cykling-solskenImorse var det inte helt fel att cykla till jobb… Kanske lite kallt. Men det råder ett par riktigt goa benvärmare bot på.

Jag har kommit igång bra igen efter jag lyckats bli frisk. Jag kollar dock inte hur många träningstimmar jag har förrän den sista varje månad, men det känns bra. Det känns som att jag kan ligga någon timme plus i alla fall trots de små sjukdomsdagarna i förra veckan. Och plus lär jag ju behöva vara i september med tanke på att jag har 32 timmar att hämta in.

dalhem-springbacke-helsingborgAnledningen till att jag cyklade till jobb imorse var för att jag skulle kunna cykla direkt till Dalhem och Håkans crossträning. Idag var det mycket backe på schemat. Väldigt mycket backe.

Men förutom att köra några backvarv visade även Nico oss runt på en bana som eventuellt kommer bli årets klubbmästerskapsvarv. Både det och att vi var grymt många cyklister ikväll var väldigt kul!

petter-persson-grymt-stark-dalhem-ck-fixVarken backarna eller dagens värsting Petter, var där särskilt mycket att göra åt. Eller jo, jag tryckte ut honom från stigen i skogen en gång, men rent kraftmässigt är han ju inne i en hiskelig formtopp. Jag tror han har laddat rejält inför crosscupen som börjar om två veckor. Han tränar till och med på målgester.

Tisdagscykling – Slutet närmar sig

Näst sista tisdagen idag som vi kör Tisdagscykling i Helsingborg för i år.

Det känns på något sätt väldigt märkligt att säsongen börjar närma sig sitt slut. Man förstår det liksom inte med tanke på vilka galet fina kvällar vi har haft den senaste tiden. Men i oktober drar crosscupen igång istället. En crosscup som några Fixare gör för alla andra Fixare. Något som förra året var extremt uppskattat.

Det blev en bra träning idag. Faktiskt riktigt bra.

På förmiddagen tänkte jag att jag nog skulle köra i den lugna gruppen. Och kanske ta det lugnt en sista dag innan kroppen är helt återställd. Men någon gång efter lunch började det kännas lite lättare i kroppen. Och när jag väl cyklade in mot stan (och hade ganska bråttom) kändes det mycket bättre än vad jag förväntade mig. Så jag hängde på i den snabba gruppen.

tisdagscykling-helsingborg-september-solnedgang-morker-ck-fixDet var det ett gäng till som gjorde. Vi blev en lagom stor grupp som raceade iväg norrut och de rosa pojkarna Nico och Daniel sparade inte på krutet utan smashade i högsta växeln direkt. Sen fortsatte det så hela rundan.

ck-fix-tisdagscykling-helsingborg-solnedgang-morker-septemberJag saknade lite kraft i benen, men var glad och nöjd över att jag idag kunde köra på bra utan att känna att det tog emot lite extra i kroppen.

kortkort-andreas-arvidsson-ck-fix-tisdagscykling-septemberPå hemvägen tog jag det däremot bra mycket lugnare. Kortkort i den här fantastiska kvällen var inte så illa. Jag njöt rejält längs kusten hem och ville aldrig att turen skulle ta slut. Medvind och ljudet från vågorna som rullade upp mot stranden. Det är balsam för själen när den är som bäst.