Tisdagscykling – Nära på att blåsa bort

Idag var det så mycket vind så när jag cyklade längs kusten bort mot Henkestatyn var det väldigt nära att jag skrattade åt eländet och funderade en gång om det verkligen var kul att cykla idag.

Vinden var inte direkt snällare när vi kom bort till samlingsplatsen så jag började fundera på en väldigt kort runda. Kanske backintervaller.

Vi var inte så många idag. Kanske inte konstigt med tanke på just vinden, men också för att det är veckan efter Vätternrundan. Det är nog många som ligger hemma nu och är nöjda med cyklingen ett tag framöver. 2/5 av gänget som tog sig till dagens Tisdagscykling hängde med på intervaller och resten stack ut på en lugn och längre runda.

Hem från Höganäs

Det enda jobbiga med dagens runda var att solen bara kom från höger sida. Jag skulle bara följa kusten hem från Höganäs och fick därför inte mycket sol på vänstersidan. Och det är ju ganska så kasst.

Jag lyckades ringa in min stallkompis Fredin. Han hoppade på rundan i Hittarp och höll sedan följe hela vägen till Rydebäck. Eller ja, följe och följe. Han sa till mig att jag skulle lägga mig på rulle och sluta gnälla. :) Vi tog en extratur ut över Gantofta och lyckades därför få en sträcka med rak motvind, och där var det faktiskt skönt att Niclas var med, så han kunde dra just den sträckan i alla fall. Annars tog vi det rätt lugnt. :)

Idag fick racern jobba

Igår efter att ha läst försnacket inför dagens cykeltur kunde jag inte låta bli att vilja hänga med ut på en skogs- och grusvägstur med Fix. Håkan hade flaggat för en runda som skulle ta oss ner över vacker mark söderut. Jag frågade Petter (eftersom jag vet att han inte heller har sin cross färdig) om han ville hänga på. Jag ville ju inte vara ensam med racer och riskera bli utskrattad. Jag flaggade för att jag hängde på så tills jag punkterade och då hittade ut till närmaste asfalt.

Ganska så snabbt fick jag inse att den där förskönade bilden av racer på grusväg inte riktigt stämde idag. Så fort vi lämnade asfalten och begav oss in i skogen så fick däcken jobba rejält. Och jag tackade mig själv många gånger för att jag har hittat det här däcket. Kanske inte för greppets skull, men för att jag känner att jag kan lite på det och kanske slippa en eller två punkteringar.

Mycket riktigt så blev det till att jobba lite extra med racern i skogen. Som här för Petter när han försöker svänga runt. En speedwaysväng är ju också en sväng, sen att den inte funkar lika bra i skogen som på en speedwaybana, det är ju en annan sak.

Fredin däremot bemästrade skogen väl med sin cross.

Sen fick vi lugnat ner oss lite. Åtminstone vad gällde teknikkörningen. För farten slog vi inte ner på när vi kom ut på grusvägarna. Men så är det ju också lätt hänt att man trycker på lite extra när det är roligt.

Efter ett tag när vi hade vänt på Rönneberga började solen titta fram. Och vi dundrade vidare på grusvägar mot kusten.

Precis när vi kom ut på asfalten började man fundera på vad Håkans nästa drag skulle vara.

Självklart var det ut i roughen längs golfbanan. Där ute så nära hålets gräns man kunde komma stod en golfare, och nio cyklister rullade förbi. Jag hann säga till honom att vi måste ju allihopa vara lika fel på det, och han kontrade med att det var extremsport vi höll på med. Ja, även golfaren alltså. :)

Det var väldigt synd jag inte kunde ta upp kameran där, för det måste ha varit riktigt kul att se nio cyklister dundra ner i knähögt gräs. Men jag hade fullt upp med att hålla koll på cykeln. :)

Sen kom vi till kohagen. Vi hade hoppats på att kossorna skulle stått någon annanstans just när vi passerade. Men de stod mitt på stigen vi skulle förbi på. De var dock väldigt snälla och vi tackade för visad hänsyn och Petter tackade speciellt för att de inte valde att äta upp den sista av oss.

Så här nöjda och glada var halva gänget efter att ha lyckats ta sig förbi kossorna.

Och så här lyckliga var andra halvan av gänget. Detta var på säkert avstånd från kossorna.

Vilken grym runda det blev idag och jag är nöjd över beslutet att hänga med även om jag kanske får erkänna att en cross hade gjort sig bättre, men det är grymt att se vad en racer klarar av.

CK Fix Sommarlovsaktivitet – Dag 3

Imorse när jag gjorde mig iordning för tredje och sista dagen på vår Sommarlovsaktivitet tänkte jag att det skulle bli riktigt riktigt kul, men också lite lite tråkigt.

Vi har nu kört tre dagar i rad med ett sjukt härligt gäng som verkligen har gett allt. Den utvecklingen de har visat på bara de här få timmarna vi cyklat tillsammans är helt galet. Jag hoppas innerligt att det är många av dom som vill fortsätta träna med klubben, för vissa av dem visade verkligen talang på det här med att cykla i skogen. Men framför allt tyckte alla att det var grymt kul. Och det gjorde ju att man som ledare själv också tyckte det var ännu roligare.

Idag sprang tiden iväg och vi blandade lite med att köra barnens favoriter med att göra om varven lite och göra det lite mer avancerat. Det gillades. Och så som dom bemästrade de banor vi körde mot slutet tror jag aldrig att de ens hade varit i närheten av i onsdags när vi började.

Innan vi körde stafetten så avslutade vi med ett kort tekniskt varv där jag och Henrik skiftades om att jaga var och en som ville bli jagad i skogen. Vilken fart dom fick! Och man kunde nog se en och annan vinnarskalle växa fram.

Sen åkte vi tillbaka till vår lilla samlingsplats och så körde vi ett gemensamt varv på ett nytt stafettvarv.

Vart lag skulle köra 6 varv. Och de som inte körde de hejade frenetiskt på sina lagkompisar.

Efteråt hann vi med fika och ta en gemensam gruppbild. Finast av allt var kanske när kameramannen Jacob frågade vilket lag som var bäst, och någon svarade ”alla”.

Ja, det kan vi verkligen hålla med om. Alla har varit bäst de här tre dagarna.

Vi ska försöka följa upp de här tre dagarna med tre lördagar under säsongen som är kvar. Det ska bli kul att se om vi kan få några att stanna hos oss, för det hade verkligen varit kul.

Det här vill jag göra om!

CK Fix Sommarlovsaktivitet – Dag 2

Idag värmde vi upp med en liten längre varvbanan på Dalhem. Det var cyklister ööööverallt. Alla verkade supertaggade när de kom, även om en hel del sa att de var trötta i benen. :)

Idag höjde vi nivån på teknikträningen och skruvade upp farten och svårighetsgraden lite när vi körde olika varv.

SÅ det var rejält fartfyllt när vi gick in i skogen och körde korta varv med branta backar och kluriga svängar.

Vi avslutade även idag med stafett med fem olika lag. Och idag gick det undan rejält. Det var bra fart på banan. Även det så klart superkul. Grymt inspirerande att se barnen kämpa så hårt. :)